Den här guiden förklarar hur ni bygger ett komplett och robust system för inrymning och vilka rutiner som krävs för att det ska fungera i praktiken. Vi riktar oss till dig som är säkerhetsansvarig, fastighetschef eller beslutsfattare och planerar att implementera eller förbättra skyddet mot PDV.
Vad är inrymning?
Inrymning är en säkerhetsåtgärd som används vid akuta hot, där det är farligt att vistas utomhus eller förflytta sig. Till skillnad från ett brandlarm, som innebär att du ska lämna byggnaden, är inrymning en skyddsåtgärd där du och andra omedelbart ska sätta er i säkerhet inomhus. Målet med inrymning är att använda byggnaden som skydd mot yttre hot och köpa tid tills faran är över och myndigheterna ger klartecken.
Inrymning används vid allvarliga händelser som:
- PDV (Pågående Dödligt Våld)
Terrorhot
Vapenvåld i närheten
Kemikalieutsläpp eller farliga gaser
Skillnaden mellan inrymning och utrymning
| Inrymning | Utrymning |
|---|---|
| Gå in och stäng om dig | Lämna byggnaden snabbt |
| Används vid hot utifrån | Används vid brand eller inre hot |
| Lås dörrar, göm dig | Gå till en säker uppsamlingsplats |
| Typiskt vid PDV, farliga ämnen | Typiskt vid brand, gasläcka |
Vad ska jag göra vid inrymning?
Vid inrymning är målet att snabbt isolera personer inuti en byggnad från ett hot som finns utanför deras omedelbara närhet. Målet är att skapa en säker barriär mellan personerna och faran. Oavsett vad hotet är finns det fyra grundprinciper att följa för en lyckad inrymning:
Princip 1: Skapa en omedelbar barriär
Detta är den mest grundläggande fysiska åtgärden. Syftet är att göra utrymmet så tätt och ogenomträngligt som möjligt.
- Stäng och lås: Stäng och, om möjligt, lås alla dörrar, fönster och andra öppningar som leder ut ur rummet eller byggnaden.
Täta vid behov: Vid ett kemiskt eller luftburet hot, stäng av ventilationen om möjligt. Om hotet är långvarigt kan man behöva täta springor vid dörrar och fönster med tejp eller fuktiga tygstycken.
Princip 2: Håll en låg profil
Syftet är att inte dra till sig uppmärksamhet från ett eventuellt yttre hot och att skapa lugn i den egna gruppen.
- Sök skydd: Håll er borta från fönster och dörrar.
Var tyst: Stäng av ljud på mobiltelefoner och undvik högljudda samtal.
Släck belysning: Detta är särskilt viktigt vid ett våldshot (PDV) för att inte visa att någon är i rummet.
Princip 3: Sök verifierad information
I en krissituation sprids rykten snabbt. Att agera på felaktig information kan vara livsfarligt.
- Lyssna på interna system: Förlita dig på information från fastighetens högtalarsystem eller andra interna kanaler.
Följ myndighetsmedia: Lyssna på Sveriges Radio eller följ polisens och kommunens officiella kanaler för verifierad information.
Undvik sociala medier: Använd inte sociala medier som primär källa, då rykten och desinformation ofta sprids där.
Princip 4: Avvakta klartecken
En inrymning är inte över förrän ett officiellt klartecken har getts av ansvariga (oftast polis eller räddningstjänst).
- Stanna kvar: Lämna inte skyddet bara för att det blir tyst eller ser lugnt ut utanför. Faran kan kvarstå även om den inte är synlig eller hörbar.
Vänta på instruktioner: Vänta tills myndigheter eller intern personal meddelar att det är säkert att lämna utrymmet.
Vad är ett inrymningslarm?
Ett inrymningslarm är ett särskilt utformat larm som varnar personer i en byggnad att omedelbart genomföra inrymning. Det kan vara ljudbaserat, visuellt och textbaserat, ofta med tydliga instruktioner.
Funktioner hos ett effektivt inrymningslarm:
För att hantera en PDV-situation krävs ett system av samverkande delar som både varnar, informerar och ger fysiskt skydd. Här går vi igenom de centrala komponenterna.
1. Larmaktivering
Det första steget är att någon snabbt och enkelt kan slå larm. Larmet ska vara tydligt och inte kunna misstas för ett brandlarm.
- Larmknappar för PDV: Dessa knappar är den vanligaste metoden för att manuellt aktivera ett inrymningslarm. De placeras på strategiska platser, som i receptioner, lärarrum eller korridorer.
2. Centralenheten
När larmet aktiveras tar centralenheten över. Det är en styrenhet som koordinerar alla delar i larmsystemet och ser till att rätt saker händer i rätt ordning.
- Centralapparater: En modern centralapparat för inrymning är programmerad att initiera en specifik åtgärdskedja. Den kan till exempel automatiskt låsa dörrar, aktivera talade meddelanden och skicka information till en larmcentral eller direkt till polisen.
3. Kommunikation
Vid en inrymning måste alla få veta vad de ska göra. För att lyckas med det är följande komponenter vanliga:
- Larm med Talat Meddelande (VMA/UTA): Istället för enbart en signal spelas ett förinspelat meddelande upp, till exempel: "Ett hot har identifierats. Inrym omedelbart. Sök skydd, lås dörren och invänta mer information." Meddelandet kan anpassas för olika zoner i en byggnad.
Larmdon & skyltar: För att säkerställa att larmet når alla, även i bullriga miljöer eller för personer med nedsatt hörsel, används visuella larm. Kraftiga blixtljus (ofta i en avvikande färg som blått eller orange) och tydliga digitala skyltar med texten "INRYMNING PÅGÅR" fångar uppmärksamheten och förstärker det talade meddelandet.
Kommunikationssystem: I vissa fall kan personal eller ett insatsteam behöva kommunicera under pågående händelse. Särskilda interna kommunikationssystem kan integreras för att ge och ta emot information utan att behöva använda det vanliga telefonnätet.
4. Fysiskt skydd
- Dörrstopp och mekaniskt skydd: Alla dörrar, särskilt i klassrum och kontor, måste snabbt kunna säkras inifrån. Om dörren inte har ett lås som fungerar utan nyckel, är ett kraftigt dörrstopp eller en enklare barrikaderingsanordning en bra lösning. Dessa gör det möjligt att snabbt blockera en dörr och förhindra att en gärningsperson tar sig in.
Förberedelse för PDV och inrymning
Att installera ett tekniskt system är bara halva arbetet. Utan en tydlig plan och regelbunden övning är systemet verkningslöst.
- Riskanalys: Börja med att analysera er byggnad. Var är de säkraste platserna att inrymma? Vilka är de svaga punkterna?
Skapa en handlingsplan: Dokumentera exakta rutiner. Vem gör vad när larmet går? Hur informeras personal och besökare? Hur och när kontaktas SOS Alarm?
Öva regelbundet: All personal måste känna sig trygg i hur de ska agera. Genomför regelbundna övningar, både teoretiska (diskussionsövningar) och praktiska (gå igenom en inrymning). Det är först då kunskapen sätter sig och blir en naturlig reaktion under extrem stress